Kunde jag skulle jag gå i sådana här skor jämt...det är Jeffrey Campbell som har släppt en hög med skor i olika mönster och material och man kan ju ingenting annat än att älska dem.
De kostar ju en del såklart, ca 1600:-/paret men för min del skulle det helt klart vara värt några tusen för att ha en fin samling av dessa skorna.
Men då gäller det ju att lära sig att gå i dem också ;)

De svarta med nästan som ormskinns mönster och nitar är mina favoriter men alla är ju sååå fina :D

Kram från en shoppingsugen tjej

Bara för att man lyckas vara ledig i två dagar i rad så drar man på sig och blir dålig. Huvudvärk, halsont och värk i kroppen har präglat min dag. Har i alla fall haft tid och sitta med min nya lilla leksak typ hela dagen :D kollat på allt möjlig på att tv appar, syftat och ja gjort en hel del ;)
Nu är jag däremot någe otroligt rastlös, och jätte sugen på att träna men kan helt enkelt inte, ingen ork i kroppen...
Så idag har varit en syndar dag...inte gjort ett skit på hela dagen typ ;) men så får det vara ibland...imorgon blir det jobb igen.

XOXO

Som jag har sparat, det är ju inte direkt billigt att äga ett hus så att säga...
Så varje månad har jag lagt undan en mindre summa för att kunna köpa mig någonting som jag verkligen vill ha. Så igår var jag på Elgiganten i Karlstad och köpte mig en iPad 4 och jag är så stolt över mig själv :)
Nu har jag legat i sängen hela morgonen (med halsont) och kollat på Svenska Hollywood Fruar. Maria är min favorit, inte bara i tv serien utan tycker väldigt mycket om henne ändå. Ärlig, snygg, lite blåst men ändå så rolig. Kan vara så avis på hennes liv...förutom Maria tycker jag det är roligt att kolla på Isabelle också. Är ju ett ganska stort fan av Swedish House Maffia och Isabelle är ju gift med Steve i SHM. Coolt ;)

Hälsningar från en kändis kåt tjej ;)

När man precis har fylttat in i ett hus (speciellt om det huset är gammalt och ganska slitet) så vill man gärna börja renovera allt på en gång. Kände själv hur det rykte i varenda led jag hade den första veckan som jag bodde i det nya huset.

Vårt hus är närmare 100 år gammalt, visserligen renoverat om vart annat men ändå ganska slitet i det hela, dessutom vill man ju gärna göra ett hus till sitt eget, sin egen stil osv. Då är risken ganska stor att man börjar på alla ställen samtidigt, börjar rycka lite tapeter där, ta bort en heltäkningsmatta här, måla lite där och helt plötsligt så bort man i en renovering. När man har kommit så långt som att man han börjat lite överallt, så brukar man tillslut komma till den dagen då man inte riktigt vet vart man ska fortsätta.

Tyvärr började jag och min sambo lite överallt till en början innan vi båda faktiskt fick dra rejält i handbromsen och bestämma oss...vart vill vi få i ordning först?! Då hade vi redan börjat i hallen, ett av sovrummet (the master bedroom   ), en takdel på huset som behövde bytas och hundgården. Tillslut bestämde vi oss i alla fall för att taket och hundgården var viktigast i då läget. Min morfar hjälpte oss med taket och allt var klat bara någon vecka senare, detta för att vi faktiskt konsentrerade oss på att få klart någonting och inte bara börja överallt.

                                                 Så här såg det ut när vi drog bort den hemskt fulla

                                                 heltäckningsmattan på övervåningen i hallen.

                                                 Men under gömde sig ett underbart trägolv som nu

                                                 bara behöver slipas och målas lite för att bli klart!

                                                  
      Före!                         Efter!

Hallen har vi inte tagit tag i ännu så vi kände att vårt sovrum var lite viktigare, så där är vi i dagsläget. Och jag kan lova er, det är inte enkelt att skala av ett rum på tapeter, väggpapp och takpapp. Dom var noganna vill jag lova förr...kan väl utan att överdriva säga att vi tagit bort närmare 1000 nubb i väggar och tak.

Men snart är vi klara med alla förberedelser och då blir det på med färg och tapeter så kommer det bli kalas snyggt.

Puss och kram från en renoveringssugen tös.

När jag var mindre och bodde hemmma så var jag (precis som många andra, säkert) ganska lat och bekväm av mig. Jag gjorde väl inte mer än vad jag egentligen behövde, speciellt inte om ingen bad mig att göra någonting.

Men bad någon mig så fick jag det gjort och det var inte det att jag inte behövde hjälpa till hemma, utan tvärt om.

Uppväxt med en ensamstående mamma och 2 syskon så får man ta ganska mycket ansvar som äldsta syskonet. Men man kunde liksom alltid räkna med att saker blev gjorda även om man ibland sturntade i det. Så kan man absolut inte göra när man flyttar hemifrån, det har säkert många av er märkt...helt plötsligt sitter man i skiten. Lägenheten är stökig, man har inga rena kläder kvar och rent porslin finns inte...

Jag har nu kommit in i stadiet där jag har kommit fram till att det är bäst att göra allt direkt...diska efter maten, stoppa i en tvättmaskin när jag ändå är i tvättstugan och lägger kläder i tvättkorgen osv.

Att göra saker gör ju också att man håller sig sysselsatt, vilket jag tycker har varit nyckeln till att jag klarar mig egenom varje vecka utan att behöva sakna mamma alltför mycket, eller mina kompisar, ja allt som har med Örebro att göra helt enkelt.

En annan faktor som har gjort att jag aldrig riktigt känner mig ensam är min och min sambos älskade hund.

Då min sambo jobbar borta ganska mycket så var det inte sällan som jag var helt själv hemma, så för ungefär 2 år sen så bestämde vi oss för att skaffa en hundvalp.

MITT LIVS BÄSTA BESLUT.

Det är en boxer hane som snart är 2 år, min allra bästa vän. Han och jag gör nästan allt tillsammans, och utan honom tror jag inte att jag skulle klara av att bo här i Sunne. Man blir ju trots allt vad lite ensammare ute på landet.

Så ett tips till er som känner er ensamma, skaffa en kompis som älskar dig villkorslöst, det var en hund i mitt fall. Kanske en katt eller en fågel i ditt fall, jag tror inte att det spelar någon roll bara man hittar det perfekta djuret för sina behov.

Kramar från tjejen med världens bästa hund :)

Det var inte allt för länge sen som jag tog mitt pick och pack ochflyttade från familj och vänner i Närkes idyll, Örebro, till pojkvännen i de sagolika skogarna i Värmland.

Efter en mellanlandning i Karlstad, för att där leva "storstadslivet" tillsammans i 1½ år så köpte vi oss ett hus i sagolika Sunne, rättare sagt i Östra Ämtervik.

Utan att riktigt veta vad jag gav mig in på, nytt ställe (i alla fall nästan, har ju spenderat mina somrar här i Sunne ända sedan jag föddes), nya vänner, nytt jobb, ny sambo (tidigare har jag ju haft tryggheten att bo med min familj) och sist men inte minst en ny familjemedlem, en hundvalp så bestämde jag mig i alla fall för att det här med att köpa hus när man är 21 år gammal kanske inte är så fel ändå. Det var ju trots allt vad både jag och min sambo (vi kan kalla honom P) ville.

Men hur enkel eller svårt man än tror att det är att för det första släppa taget om allt som man vet och sedan ta på sig ett så stor ansvar som ett eget hus, så går det inte att föreställa sig hur det är.

Helt plötligt har man ansvar för precis ALLT, allt som mamma tidigare har skött vilket har gjorde att man knappt vetat om att det behöver göras. Saker som att byta vattenfilter, ploga under vintern, skotta, klippa gräset, rensa rabatter, tvätta, diska, städa ja listan skulle ju kunna göras precis hur lång som helst...

Vi flyttade in i vårt vita fina hur under sommarmånaderna, rättare sagt 1 augusti 2012. Då blomstrar naturen, det är varmt både ute och inne (vilket betyder att elräkningen inte rör en speciellt mycket i ryggen) och man får sin dagliga dos av D-vitamin och det känns helt underbart att ha ett hus med egen tomt där man själv och hunden kan springa ut och in precis hur mycket man vill. Det vill säga att de första månaderna i huset var precis lika lätta och underbara som jag trodde att det skulle vara, men sen trippar man sakta men säkert in i oktober/november och solen tittar inte fram lika mycket längre, man blir tröttare och hinner inte med allt som man skulle vilja hinna med och helt plötsligt dimper det ner en räkning från Fortum som får en att nästan, nästan svimma i hallen med kuvertet i handen.

Jul och nyår är nu förbi och allt är tillbaka till vardagen som för mig just nu mest innehåller promenader med hunden, renovering av sovrummet och jobb, och det enda som jag nu längtar efter är VÅREN...jag vill höra fågelkvitter, se alla dessa blomsterknoppar slå ut, slippa frysa, slippa betala skyhöga elräkningar och framför allt vill jag ha tillbaka den där känslan av att allt var så enkelt.

Jag trivs super bra i mitt nya hus, och allt är faktiskt inte motgångar. Jag har världens bästa sambo och hund, underbara vänner och familj som är friska och mår bra och jag har ett bra jobb...vad mer kan man egentligen begära? :)

Denna bloggen kommer handla om mitt liv här i värmland. Om renoveringar, hemlängtan, glädje, viktminskning, träning, mode, musik, familj, mat&bakning, en kompott av mitt liv helt enkelt.

Den finns för att jag ska få skriva av mig och kanske inspirera er. Ge tips och annat.

Enjoy helt enkelt :)

Puss och Kram från en lite smått vilsen och nybliven värmlands-tös